Larsson çuditet se si Gashi nuk merret fare parasysh te Përfaqësuesja e Norvegjisë, ndonëse në Suedi llogaritet njëri prej futbollistëve më të mirë.

“Për mua ky është një mister i vërtetë. Nuk e kuptoj se për çfarë arsyeje nuk ftohet Gashi, i cili prejse ka ardhur te Helsbingorgu është prej futbollistëve më të mirë në Allsvenskan”, thotë Henrik Larsson, shkruan të shtunën sajti “tv2.no”.

Me shum kliko ketu ne gjuhen norvegjeze http://webtv.tv2.no/webtv/?progId=573198

Hur kommer sig den här kovändningen?
- Det beror på två saker. Dels har jag sett hur Al Haymon (managern och promotorn som har sajnat upp svensken för fem år) har byggt upp den tidigare amatörstjärnan Danny Jacobs, som jag anser mig vara bättre än, och gjort så att han har fått gå en match om VM-titeln. Dels var det en låt av min favoritrappare Kodie, “Now is the time”.
En låt fick dig att bestämma dig för comeback?
- Många tycker det är konstigt att den kan bestämma ett livsavgörande beslut, men så var det. Jag tackade först nej till erbjudandet, men när jag lyssnade på “Now is the time” tänkte jag “vafan, klart jag ska åka”. Titeln säger allt.
Hur kom du i kontakt med Al Haymon?
- Jag var i Kalifornien och tränade och på vägen hem träffade jag honom av en slump på flygplatsen.
Var det svårare än du trodde att vara ifrån boxningen?
- Ja, fråga bara min storebror. Jag slog på allt efter att jag slutat. Att jag var trött på boxningen berodde bland annat på allt resande för att få bra matchning, i New York har jag åtta världsmästare att sparra med.
Hur mycket har du tappat efter ditt uppehåll?
- Det hann bara gå två månader så jag märker egentligen ingenting.
Hur passar proffsboxning dig?
- Mycket bra tror jag. Man får reda på motståndare tidigt och får tid att förbereda sig. Sedan är jag träningsnarkoman och tror att det gynnar mig med fler ronder.
Finns det något du måste förändra i din boxning jämfört med när du var amatör?
- Först och främst måste jag lära mig att hitta rätt ronder om man säger så. Det gäller att ta det lugnt ibland och sedan öka tempot i rätt moment. Sedan måste jag slå hårdare.
Är USA rätt ställe att vara på då?
- Absolut. Är det något jag behöver utveckla är det styrkan i slagen och där är USA bäst.
När går du din första match?
- Förhoppningsvis sker det i januari någon gång.
Hur bra kan du bli?
- Hur bra som helst. Målet är att ta en VM-titel. Sverige saknar en boxningsstjärna, jag blir gärna den stjärnan.
FAKTA
Namn: Naim Terbunja.
Född: 28 september 1984 i Pristina, Kosovo.
Bor: Linköping och New York.
Längd: 183 centimeter.
Vikt: 78 kilo.
Tränare: Örjan Holmström i Sverige, Walter Mohr i USA. Främsta meriter: Guld i Golden Gloves 2009, första omgången i OS i Peking 2008, 8 SM-titlar.
Aktuell: Lade av med boxning i oktober 2010 på grund av bristande motivation. Gör nu comeback som proffsboxare och flyttar till USA.
Av Axel Pileby
axel.pileby@expressen.se

Burimi: Expressen

De siste målingene før valget gikk av stabelen, viste at statsminister Hashim Thaçi og hans PDK-parti ligger an til å få 30 prosent av stemmene. På meningsmålingene ligger PDK imidlertid bare to prosentpoeng foran rivalen, Den demokratiske liga, som ledes av Pristinas borgermester Isa Mustafa.

Da stemmelokalene åpnet klokken sju søndag morgen, var køene allerede lange utenfor lokalene i sentrum av Pristina.

- Jeg sto opp tidlig fordi jeg er ikke fornøyd med måten landet har blitt styrt på. Folk har lidd mens politikerne har fått fordeler, og det må vi få en slutt på, sier en 39 år gammel ingeniør, Shaqir Zeneli.

Valget søndag ble utlyst etter at regjeringskoalisjonen mellom PDK og hovedkonkurrenten LDK sprakk i september. De to partiene har dominert politikken siden krigen i 1999 og ventes igjen å bli størst.

Store deler av den serbiske delen av befolkningen ventes å boikotte valget, og særlig i de nordlige delene, som har lovet at regionen aldri vil underlegge seg de kosovoalbanske institusjonene.

Bare 72 FN-land har anerkjent Kosovo, som preges av økonomisk og politisk ustabilitet

Burimi:  VG

Serben Goran Zdravkovic, som är medlem av valkommissionen, sade att 40.000 serber i norra Kosovo bojkottar valet. Inte en enda röst hade avgivits där fram till lunchtid.

Däremot rapporterades valdeltagandet vara livligt i de serbiska enklaverna i mellersta Kosovo, där två tredjedelar av den serbiska minoriteten på totalt 120.000 invånare bor.

En byggnad i staden Zubin Potok i norra Kosovo, där serberna är i majoritet, besköts i lördags. Polisen tolkade det som ett försök att skrämma invånarna från att gå och rösta.

Byggnaden används ibland av den Nato-ledda fredsstyrkan men den var tom när okända gärningsmän sköt mot den, sade en polistalesman på söndagen.

Valet hålls i förtid sedan regeringskoalitionen mellan PDK och LDK spruckit i efterdyningarna till att president Fatmir Sejdiu tvingades avgå i september. Författningsdomstolen kom fram till att han inte samtidigt kunde vara president och partiledare i LDK.

Resultatet väntas bli mycket jämnt.

TT

Burimi: DN

Jag noterar att med 66 röster för, en emot och två icke lagda röster så har parlamentet antagit förslaget om ett misstroende mot Kosovos regering, sade interimspresidenten Jakup Krasniqi efter omröstningen i Pristina.

En misstroendeförklaring krävde stöd av minst 61 av parlamentets 120 ledamöter.

Beslutet innebär att Kosovo måste hålla parlamentsval inom 45 dagar, i stället för som planerat i mitten av februari — och interimspresidenten meddelade efter omröstningen att nyval ska hållas den 12 december.

Den politiska krisen blev akut när koalitionspartnern Kosovos Demokratiska förbund (LDK) lämnade regeringssamarbetet sedan partiledaren och presidenten Fatmir Sejdiu avgått.

Parlamentsvalet blir Kosovos första efter landets ensidiga självständighetsförklaring från Serbien 2008.

Premiärminister Thaci var förberedd på nederlaget och sade i en tidningsintervju före omröstningen att tidigt nyval vore ”bästa vägen ur den kris som LDK skapade”.

Trots den politiska oron bedömer Nato läget i Kosovo som så lugnt att fredsstyrkan Kfor inom några månader ska halveras till 5.000 soldater.

Burimi: DN.se

Massakrert: En kosovoalbaner går forbi en grav i landsbyen Meje i Kosovo. Serbiske styrker tok livet av 400 mennesker i Meje under en massakre i 1999. Foto AFP/Scanpix

AV OG TIL

kommer det ut bøker som verken blir lest eller lagt merke til av særlig mange, men som likevel vil få betydning lenge etter at de er gitt ut. «What Happened in Kosovo?» er en slik bok. Den inneholder for det meste tabeller og uredigerte intervjuer, og blir neppe lest av andre enn spesielt interesserte.

FORFATTER JOSEF MARTINSEN har reist på krys og tvers av Kosovo og samlet omfattende dokumentasjon på krigsforbrytelser. Mer enn 10 000 sivile ble drept i Kosovo før og under Natos bombing av Serbia i 1999. Like etter at krigen var avsluttet, dro Martinsen til Kosovo på oppdrag for Kirkens Nødhjelp og FNs høykommissær for flyktninger. Jobben hans var å rense brønnene i Kosovo for lik. Å ødelegge brønner ved å kaste lik i dem var en del av serbernes kampanje for å tvinge den albanske befolkningen på flukt.

DA MARTINSEN VAR FERDIG med arbeidet for Kirkens Nødhjelp, skrev han boka «Dødsbrønnene i Kosovo», som er utgitt på norsk, engelsk, serbisk og albansk. På oppfordring fra venner i Kosovo begynte han i 2006 å kartlegge sivile ofre for krigen. Martinsen reiste rundt fra kommune til kommune, fra massegrav til massegrav. Han intervjuet overlevende og øyenvitner til grusomheter begått under krigen. 10 600 drepte og savnede er listeført i «What Happened in Kosovo?». Både albanske og serbiske ofre er registrert i boka.

I tillegg er hvert eneste registrerte angrep på sivile av serbiske politi og militære fra 1. januar 1998 til 20. juni 1999, da serberne overga seg og trakk seg ut av Kosovo, ført opp. Mønsteret som trer fram er entydig: Serberne drev en systematisk og planlagt etnisk rensing av Kosovo.

ARBEIDET OG UTGIVELSEN av boka har Martinsen finansiert selv. Man skulle tro at FN, som tok over administrasjonen av Kosovo etter krigen, var interessert i å få flest mulig fakta på bordet. Men da Martinsen kontaktet UNMIK, FN-administrasjonen i Kosovo, ble han overrasket over at det ikke var tatt initiativ til noen omfattende etterforskning av krigsforbrytelser eller en fullstendig registrering av sivile tap. Under arbeidet med «Dødsbrønnene i Kosovo» fikk han beskjed fra UNMIK om at det ikke var nødvendig å bråke mer med dette. Nå skulle folkegruppene forsones, og da passet det dårlig å anklage partene for krigsforbrytelser.

MAN KAN SPØRRE SEG om ikke krigens sår leges best ved å la være å pirke i dem. En slik tilnærming kan kanskje fungere i en kort periode, når folk helst vil legge grusomhetene bak seg. Men skal man oppnå en varig forsoning, må partene erkjenne hva som har skjedd. Å feie vanskelige fakta under teppe, vil føre til at ofrene føler seg urettferdig behandlet. Undertrykt hat vil ulme under overflaten og blusse opp igjen, slik det har gjort på Balkan med jevne mellomrom gjennom historien.

Det handler også om å dokumentere hendelsene for ettertiden. Få vil lese boka i dag, men Martinsens arbeid vil bli verdsatt av framtidige historikere.

Nga MIKAL HEM
mhem@dagbladet.no

Artikulli Origjinal

Myndigheterna i Kosovo skar av kablar och tog undan utrustning tillhörande mobiloperatören Telekom Srbija, med hänvisning till att bolaget inte har några tillstånd att verka i Kosovo och inte betalar någon skatt.

– Vi ombads av telekommunikationsmyndigheten i Kosovo att hjälpa till i insatsen som inleddes tidigt på morgonen. Det genomfördes utan problem, sade polistalesmannen Ismet Hashani.
Händelsen inträffade bara en dag efter det att Serbiens president Boris Tadic öppnat för förhandlingar med Kosovo, i ett av de mest positiva besked som getts i den infekterade konflikten mellan Pristina och Belgrad.

Efter kabelkapandet var dock den serbiska irritationen stor igen. Det här är en ”provokation” som visar att myndigheterna i Kosovo vill skapa ”rädsla och isolering bland serberna just vid det tillfälle när vi väntar på att förhandlingar ska inledas om alla problem – inklusive telekomfrågorna”, sade Serbiens ansvarige minister för Kosovo-frågor, Goran Bogdanovic, i ett skriftligt uttalande.

Enligt Telekom Srbija har 80.000 av de 120.000 serber som finns kvar i Kosovo drabbats av de avstängda näten.TT-AFP

Burimi: DN

MALMÖ. Han avgjorde derbyt, har kallats den nye Zlatan och är en av svensk fotbolls största anfallstalanger.
Men Sportbladet kan avslöja att Dardan Rexhepi snart kan vara förlorad för svensk landslagsfotboll.
Kosovo vill ha honom i sitt landslag.
– Mina känslor för hemlandet är extremt stora, säger Rexhepi.

Dardan Rexhepi - Kan välja Kosovo. Foto: BILDBYRÅN

Han är 18 år, hade aldrig ens varit på plats på ett Skånederby och bara gjort två inhopp i allsvenskan.
Men efter 17 minuter i sin första allsvenska match från start sköt Malmös Dardan Rexhepi målet som avgjorde årets största match i allsvenskan.
– Som en dröm. Jag hoppas detta var början på något stort, säger han till Sportbladet när klockan närmar sig midnatt och vi tar oss upp på taket på Swedbank Stadion för en bild.

”Kom automatiskt”
Många är övertygade om att Lundagrabben har rätt – att detta var början på något stort.
Redan före derbyt jämförde många honom med Zlatan Ibrahimovic och när han fällde ut armarna efter målet i går såg många Zlatans decenniegamla målgest i MFF.
– Den bara kom automatiskt.
I en stor intervju med Sportbladet i går sa Rexhepi visserligen att han hoppades bilda anfallspar med Zlatan i landslaget.
Men Sportbladet kan i dag avslöja att supertalangen snart kan vara förlorad för svenska landslaget. Kosovos landslag har nämligen kontaktat honom.

Flydde
Rexhepi är född i Kosovo och flydde, bara några månader gammal, tillsammans med sin familj från landet 1992 till Sverige.
– Mina känslor för hemlandet är extremt stora.
Han tillägnar gårdagens mål sin familj…
– …och hela det albanska folket.
Han har gjort två juniorlandskamper för Sverige i år.
– Så länge man inte har gjort någon a-landskamp kan man byta. Men sedan är man fast.
Rexhepi är fåordig om landslagsframtiden.
– Jag väljer att inte prata om det nu. Jag vill fokusera på Malmö och vinna SM-guld här. Sedan tar vi de.

Nga: Johan Flinck
Burimi:  Aftonbladet.se

En lyckad debut som proffs blev det för 37-åriga Malmöboxaren Teuta Cuni som besegrade holländskan Arlene De Freitas vid den historixa proffsboxningsgalan i Baltiska hallen. Foto: Michael Lindholm

Det var nästan fyra år sedan som den förra EM-guld- och VM-bronsmedaljören i lättvikt, Teuta Cuni gick sin sista match som amatör.
Den efterlängtade proffsdebuten gjordes inför ett öronbedövande jubel av hemmafansen i Baltiska hallen – mot holländskan Arlene De Freitas.

Och ingen behövde gå hem besviken – Teuta Cuni levde upp till förväntningarna och vann.
- Det kunde ha varit bättre, men det släppte lite grann på slutet och framförallt vann jag, vilket var skönt, sa Teuta Cuni.

Det blev en jämn match över fyra ronder. Malmöboxaren började lite avvaktande, men tog för sig alltmer och bland domarna rådde det inga tvivel.
Cuni noterades som segrare av samtliga, 39–37, 40–36 och 39–37.
- Jag har inte gått en match på tre-fyra år, man tappar rytmen, betonade Teuta.
Vad var det som avgjorde till din fördel?

- Det vet jag faktiskt inte. Men jag försökte att kontra och jag tycker att hon var lite öppen.
Segern i den första proffsboxningsgalan i Malmö sedan 1967 gav dock ingen påspädning på kontot.
- Nej, jag får ingenting. Den här galan tog jag bara för att jag äntligen skulle få min första match, berättade Teuta Cuni med ett snett leende.
- Men efter det här får vi se vad som väntar.

Den sportsliga succén var ett faktum med hemmavinst även för Martin Atkhar. Anna Hultin, Malmöbo och tävlande för Ystad, segrade i sin blott andra match som proffs.
Däremot kom det bara 300 personer och tittade på.
– Jag tror att det kommer mer folk nästa gång, det här var trots allt första gången, sa Teuta Cuni.

Burimi: Skånskan.se

Mörkt förflutet
Det här är den sjätte massgraven med mördade albaner som hittats i Serbien sedan 2001. Offren kommer snart att tas upp ur stenbrottet som tjänat som massgrav.
– Detta är ytterligare bevis för att Serbien inte ryggar för sitt mörka förflutna och är redo att ställa alla dem till ansvar som har begått brott, säger åklagare Vladimir Vukcevic.
Under kriget i Kosovo transporterade serbiska styrkor hundratals albanska civila till Serbien för att mörklägga massakrer och krigsbrott

1 200 saknas
Konflikten i Kosovo krävde omkring 13 000 dödsoffer, de flesta kosovoalbaner.
Fortfarande saknas drygt 1 200 människor efter kriget i forna Jugoslavien.
Än vet man inte var kropparna i massgraven i Raska kommer i från men samtliga kroppar ska nu dna-testas och undersökas.

Burimi: Linda Hjertén / Aftonbladet